Läget på träningsfronten

Träningen den senaste tiden har fokuserats på kontakt, följsamhet och vardagslydnad. Då Dustin har en period då allt är lite rörigt har vi dragit ner på ambitionerna och nöter på grunderna istället. Jag märker nämligen att det blir mycket för honom bara med vardagen just nu. Under en kort period var det även mycket svårare att få kontakten att sitta som den gjort tidigare och då är min erfarenhet att man bör ta det lite varligt och undvika onödiga bråk över träning av nya moment.

Jag kan säga att det inte alltid är så lätt att med glädje och tålamod köra på trots unghundsperioder. Vissa dagar är sådana att man aldrig borde klivit upp ur sängen, andra är upp och ner som en berg och dalbana och slutligen är andra alldeles underbara.

De är dessa underbara dagar som jag fått uppleva den senaste tiden. Dustin har inte bara svängt tillbaka till en god kontakt som tidigare, utan blivit än mer följsam. Träningen är nu i stort sett klickerbaserad med undantag för att jag använder stopp- och nej-kommandon samt i vissa situationer fortfarande inte låter Dustin bjuda alla beteenden. Vi har vistats mycket i Uppsala och Dustin går numer sina promenader längs fyris bredvid mig och även vissa delar lös. Kontakten och följsamheten är strålande! Han har verkligen visat upp hur lätt han arbetar mot målen så fort han vet vad som önskas.

Dessutom har vi arbetat på avståndslydnaden med långlina och vi blir bara bättre och bättre. Aktionsradien har minskat ännu mer och rusningarna har minskats till då han får fri-kommando att härja runt. Vilt och fåglar skvallrar han en del på och kan nu även gå fint bredvid mig förbi fåglar på kort avstånd.

Vi har även arbetat mer på leken och dess olika delar. Mycket uppletande, byten, on-off lek, extern belöning, apportering och förväntan kontra agerande har det blivit. Jag tycker att vår lek har blivit mer raffinerad och på så vis även mer givande för oss båda. Men visst finns det mer att finslipa, som exempelvis viljan att alltid komma med leksaken och inte bara 90% av tillfällena.

Jag har även lagt in mer passivitet på promenaderna. Idag hade vi två passivitetspass under långpromenaden i Tyresta på 15-20 minuter vardera. Jag märker att Dustin redan efter några få minuter minskar i aktivitetsgrad, men han vill gärna gnaga på en pinne eller nosa lite medan vi tar det lugnt. Dock känns detta fullt godtagbart i den här åldern och med lite mer träning kommer vi säkert komma ännu längre.

Instruktörshelg i Alvesta

Jag har haft fullt upp den senaste tiden, vilket föranlett den totala tystnaden på bloggen samt via mailen.

Helgen som var spenderades i alla fall i Alvesta på instruktörsutbildningen. Tyvärr fick husse och Dustin inte direkt njuta av trevligt väder under dagarna, då stormen slog till för fullt under lördag förmiddag. Så all spårträning las ned och istället blev det promenader på dagarna och lite klickerträning med matte på kvällarna.

Jag fick dock en otroligt spännande helg med klickerträning för Maria Yttermyr på lördagen samt mentalitet och lydnad med Jan Gyllensten på söndagen. Båda föreläsarna var väldigt duktiga och jag lärde mig en hel del nya saker under helgen. Förutom nya vägar att träna hund så upptäckte jag än en gång hur mycket människan och hunden delar vad gäller inlärningspsykologi. I och med att jag just nu läser klinisk psykologi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning på psykologprogrammet så var det en hel del länkar som sammankopplades än mer, vilket var mycket intressant.

Ytterliggare roligt var det att få klickerteoripass för Maria som jag och Dustin snart kommer att träna för. Främst kommer vi då att fokusera på momenten i de olika lydnadsklasserna, men vi kommer nog att få med en del annat smått och gott också.

Vit herdehund i rampljuset

Idag kom det första nummret av tidningen Hundliv för 2008 i brevlådan. Förutom att detta var en glädje då det innebar lite trevlig läsning, så var det en än större glädje då jag och Dustin medverkar i detta nummer. Under slutet av 2007 gick vi kursen "Pang & Lek" hos Dogma och hade min vän Karin som instruktör. Då Hundliv skulle skriva en artikel om kursen blev vi tillfrågade om vi ville vara med och dela med oss av vår åsikt om kursen. Självklart gjordes detta med glädje. Så nu har både Dustin och rasen vit herdehund synts i ännu en hundtidning. Jag är väldigt nöjd med vår medverkan i artikeln. Det enda tråkiga är att bilden i artikeln bara visar Dustin delvis bakifrån då vi leker med en ballong tillsammans med Tindra. Dessutom ser jag helt knäpp ut på bilden. Men vad gör man inte för att ha kul med sin hund, för roligt hade vi med ballongerna.

Långpromenad i regnrusket

Idag var det allt annat än mysigt väder, grått och regn. Jag var väldigt öm i kroppen och riktigt trött, kanske på väg att bli sjuk, så vi tog sovmorgon idag.

Efter en relativt lugn start och efter många suckar rörande vädret tog vi bilen till Tyresta by för att ta en riktigt lång promenad och strunta i allt vad träning heter. Detta är ju dock lättare sagt än gjort. Under vår promenad fick vi nämligen tillfälle att träna riktigt ordentligt på skott, kontakt och viltsäkerhet. Om min lille varg förvånade mig, han var i stort sett lysande hela promenaden. Gick lite långt ifrån mig några gånger, men han svarade direkt på åtsägelse om att sakta ner.

Det var helt enkelt en toppen promenad, både avkopplande med skogen och en duktig hund. Däremot var han rejält lerig och smutsig när vi kom hem så det blev duschen idag igen. Dustin verkade dock ganska nöjd med att duscha och gick självmant in till duschrummet direkt när vi kom hem. Han tyckte att det var extra roligt då han fick äta äpple i duschen och försöka dricka allt vatten som kom ur duschen, vi har jätte stort duschmunstycke, men bara blev dränkt istället.

Imorgon ska vi ta nya tag med lydnaden och ge oss av till BK:n för ett pass på plan. Måste ju repetera vad vi gjorde på kursen så att det sitter.

Allmänlydnad 1&2 har startat

Igår började vi på Allmänlydnad 1&2 vilket kan beskrivas som mycket roligt samt extremt jobbigt. Dustin har nämligen kommit in i unghundsperioden fullt ut och är inte riktigt med på planen, alls. Jag var helt klart förberedd på detta när jag anmälde mig samt att han fått börja kursen till följd av tidigare prestationer trots att han är två månader för ung vilket även kan göra sitt. Han var helt klart yngst och medelåldern bland hundarna var två år. Jag brukar inte ta någon notis om övriga hundar på kursen då det är jag och Dustin som är där för att träna, men denna gången kunde jag inte undvika att se hur mycket lugnare många av de andra hundarna var. Vi fick nämligen arbeta i par denna gång vilket kan vara mycket givande om man inte har en liten odåga vill säga. Nu låter det som om han var ett litet monster, men så var fallet inte riktigt. Visst var han mycket mer pipig, stressad och olydig än vad han vanligtvis är, men han visade även upp hur duktig han kan vara bitvis. Exempelvis presterade han otroligt bra på de olika nej-övningarna, bättre än de flesta. Helt enkelt en typisk unghund, dock enligt vår instruktör en av de lättare slaget men med mycket motor och vilja. Instruktören såg helt klart att vi tränat mycket innan trots allt samt att vi inte behöver oroa oss alls bara vi fortsätter med det vi gör. I och med att jag känt att detta var på väg och att han trots att han bitvis är lika stabil som förut faktiskt genomgår en svår och tuff period har jag dragit ner på vissa delar av träningen. Vi kommer främst att ägna oss åt vardagslydnad, lydnad och spår en tid framöver samt nöta lite av den tidigare kontakt- och förbudsträningen. Detta kan vara bra då Dustin inte riktigt hänger med i alla hormonsvängar och glömmer saker från ena sekunden till den andra. Jag må tycka att det kan vara lite jobbigt ibland, vilket det faktiskt är, men det känns ändock ganska lugnt och jag tror att han kommer att bli en lugn, stabil och super härlig hund när han blir vuxen. Ser med spänning fram emot tiden framöver tillsammans med min underbara och busiga lilla varg.

Imorgon blir det kurs

Idag har Dustin och jag varit i Uppsala på universitetet då matte hade seminarium. Vi hann med att promenera och träna innan seminariet. Dustin var riktigt duktig trots unghundsfasoner och höll god kontakt. Det blev en lång dag med bilfärd fram och tillbaka från Uppsala så det blir bara korta rastningar resten av dagen. Det är viktigt att Dustin får sova ordentligt ikväll då vi börjar allmänlydnad 1&2 imorgon. Detta kan bli tufft då vi som sagt är inne i den tuffaste utvecklingsperioden samt att det är en kurs förlagd till dagtid samt få tillfällen vilket gör dagarna till heldagar i stort sett. Jag har dock talat med kursledaren och han tyckte bara att vi skulle ta det hela i vår takt. Kändes jätte bra att tala med honom och jag är full av förväntan på kursen. Vi får se vad vi får lära oss för spännande imorgon.

Snygging

Tycker att han är riktigt ståtlig och snygg, min lille varg. För matte är han verkligen det vackraste som finns.

Urskogen och lugnet

Under eftermiddagen i fredags begav jag och Dustin oss ut på ett lugnt strövande i urskogen i Tyresta via Haninge. Det var hög tid för en lugn promenad som endast gick ut på att njuta av tystnaden och den storslagna naturen i en urskog.

Vi gick genom de mest orörda delarna av Tyresta och som inte härjats av branden. Det var en riktigt härlig trollskog med varierande hällar, kullfallna träd och mossor. Våtmarkerna var extra roliga för Dustin som glatt gick genom det klara vattnet istället för på spången.

Vi fick även skotträning under denna promenad dock på längre avstånd än i Alby. Under dessa skott visade Dustin sig lugn och trygg samt reagerade knappt. Den rädsla som funnits under några dagar efter nyår för fyrverkerier var nog mer knuten till hans jobbiga period än till själva smällandet. Under dagen, lördag, har det smällt fyrverkerier i kvarteret och nu reagerar Dustin inte ens. Allt börjar med andra ord bli som vanligt igen och hormonerna har nog lugnat sig något.

För att återgå till vår promenad i fredags så blev den relativt lång men behaglig. Fick in några riktigt fina inkallningar vid vilt och lite berikning men i övrigt vandrade vi bara. Några pauser då vi satt och gosade hann vi även med till mattes stora lycka. Dustin är väldigt stark och balanserad men han har ändock blivit alltmer gosig och kelig vilket är väldigt mysig. Han kommer väldigt ofta och "buffar" på mig med nosen under promenaderna för att visa att han är där och få en klapp.

Idag, lördag, har avlöpt i stilla frid och lugn. Vi har ordnat ärenden, promenerat och lekt lite. En god middag har avnjutits och Dustin har gnagt gigantiskt lammben. Det är med andra ord en lugn och behaglig stämning i vår lilla flock.

Överstimulering kontra understimulering

I fredags var en sådan ovanlig dag då Dustin fick vara ensam hemma under två timmar. I vanliga fall tar jag ju med mig honom överallt, men det kan vara bra att träna ensamhetsträning lite då och då. Så jag lämnade honom med lite oro i magen då han varit lite extra mattig den senaste tiden. Han var dock lugn och tyst när jag gick och hade varit jätte snäll under tiden jag varit borta. Dessutom var han otroligt glad när jag kom hem och överöste mig med pussar.

Efter att ha kommit hem funderade jag över vad vi skulle hitta på resten av dagen då klockan ej var så mycket ännu. Vi hade ju varit ute tidigt vid fem för att hinna vara ute en stund samt tränat lite lydnad och kontakt innan jag gick. Först var väl tanken lite träning och promenad dock ändrade jag mig kvickt. Detta på grund av att jag tror att det finns en stor risk att vi faktiskt överaktiverar våra hundar idag.

Självklart anser jag att man bör och ska aktivera sin hund men att vi ibland i vår iver att se till att hundarna ej blir stressade av understimulering tar i lite för ambitiöst. Hundarna bör exempelvis inte slumra eller vila mer än 16-18 timmar per dygn enligt många. Detta kan vara rent av skadligt, speciellt för unga hundar som växer och utvecklas psykiskt. Unga hundar har så mycket att ta in av världen och emotionella förändringar så dessa bör man noga väga upp aktivitet med stunder för vila. Även den vuxna hunden bör ej aktiveras för mycket, hur många tänker exempelvis på att bilfärden är aktivitet för hunden samt att de flesta hundar inte alls sover hela tiden då de är ensamma

De som känner mig vet att jag arbetar, berikar och aktiverar Dustin och tycker att det är en självklarhet. Dock är jag noga med att tänka till och ge honom vilodagar då han bara är hund. Perioder under dagen då jag märker att det är för mycket i hans huvud så försöker jag inte träna och kräva full uppmärksamhet då detta inte är till någon nytta i det läget samt att kommandon och lydnad urholkas. Jag blir endast en tjatig, tråkig tant som kräver något han inte förstår under dessa stunder. Visst kommer jag att kräva ovillkorlig inkallning och allmänlydnad samt tränar mot detta, men just nu går inte det. Som jag skrivit förut är denna period extra tung då det enda som gäller är tålamod och lagom mängd envishet.

Dagar som denna tar man istället lugna promenader med långlina så att hunden får vara fri men med "livförsäkring". Jag behöver inte använda onödigt många kommandon, Dustin upplever sig lös, han får tid att nosa, får röra sig men det finns ingen risk att han ska göra något han inte får. Jag har full kontroll genom linan och kan visa att vi gör på mitt sätt utan onödigt tjat eller gräl.

Utställningsträning

Jag har aldrig tidigare ställt ut en hund men snart är det hög tid att testa även dessa vingar. Så vi passade på att träna lite uppställning under eftermiddagen. Jag har ännu inte lagt ner så mycket tid på träningen men jag har lärt honom att stå på kommando och hålla kontakt med mig. Dock har jag nu försökt flytta lite på benen och få honom att stå kvar i denna position. Först och främst får man ju ta hjälp av vår kära uppfödare för att ens veta hur han ska stå och sen är det bara att öva små steg åt gången. Nu har vi kommit så långt att jag kan flytta benen lite och att han står kvar efter detta. Än så länge går det inte att flytta allt för mycket men vi jobbar på det.

Solen värmde på promenaden

Idag var det härligt att gå ut på förmiddagen, det var soligt. Dock lerigt och blött men solen gjorde en så otrolig skillnad. Vi begav oss därför åter igen ut till Alby, Tyresö. Vi fick mycket träning gjord - lydnad, passivitet, skott, kontakt och mycket mer. Dessutom hann vi med att busa järnet. Härligt att bara ge sig hän ibland och ha roligt. Solen och buset fick inte bara Dustin att må bra utan även mig. Strålade riktigt när jag kom hem för att jag mådde så bra.

Dagen ägnades helt enkelt som så många andra åt min underbara lilla kille. Men jag fick verkligen veta att han inte är så liten längre. Först fick vi köpa ny sele för långlineträningen då han vuxit ur den gamla. Därefter fick jag ytterligare känna på att han har vuxit då vi träffade en trevlig schäferhane i skogen som var fyra år och Dustin var större än honom. Visst, han var inte den största schäfern jag sett precis men det sa en hel del om hur fort tiden går ändock. Detta fick mig att uppskatta tiden med Dustin än mer. Tiden går så rasande fort men när vi leker, tränar eller promenerar så lugnar sig tempot och allt blir lite mer behagligt. Det är sannerligen en lycka att få dela sitt liv med min lille skrutt.

Aktiviteter i vår

Vårens schema är redan fullspäckat av kursverksamhet för vår del. Förutom att jag avslutar min instruktörsutbildning för Hundutbildningsgruppen så ska jag och Dustin gå på kurser ihop. Vi startar redan nästa vecka med Allmänlydnad 1&2 på Nacka BK med tre tillfällen från morgon till eftermiddag. Förhoppningsvis ska vi trots Dustins låga ålder klara av allmänlydnadspasset och på så vis kvalificera oss för tävlingslydnaden. Därefter står hundmöteskursen med Eva på tur. Denna kurs har jag verkligen sett fram emot och äntligen har jag fått ihop schemat så pass att jag kan gå. Eva har jag haft kontakt med genom min utbildning samt fått lite råd inför tävlingsträningen med Dustin. Dessutom ska vi gå kurs för Eva i april också, då blir det "skvaller". Förutom detta följer kurser i spår, mörkerspår, sök, uppletande och mycket mer. VI kommer att ha fullt upp men antagligen väldigt roligt också.

Träning på Tyresö

Trots det allt annat än trevliga vädret idag begav jag och Dustin oss iväg till Tyresö för långpromenad och träning. Dustin glad i hågen för att det regnade och ruskade förstod inte alls varför matte tyckte att vädret krävde ordentligt med kläder och helst önskade väderomslag. De som känner mig och Dustin väl vet att jag skeptiskt undrade i somras om Dustin någonsin skulle tycka om vatten och bad. Jag kan helt och fullt säga att det inte råder någon tvekan om hur han ställer sig till vatten nu för tiden - han älskar vatten. Inte bara mysiga sjöar och havet utan även skogstjärnar, åar, lerpölar samt självklart regn och snö. Så var Dustin nöjd med vädret så fick väl jag vara det också.

Vi tog en lång promenad i skogen vid Alby och Albysjön på Tyresö. Förutom allmän avståndslydnad och lite berikning så övade vi även passivitetspass under promenaden. Passiviteten är egentligen inte något jag oroar mig speciellt för då jag tycker att Dustin är en lugn hund trots alla kaotiska hormoner i hans kropp. Vargen har ju nu lyft på benet sen en dryg månad tillbaka och kommit in i något av en liten spökålder samt blivit lite extra mattig. Men inget som verkar konstigt eller är problematisk och jag tror att perioden sakta men säkert går över, det enda som gäller är tålamod. Till följd av alla omvälvande förändringar hos Dustin har han blivit något stressigare och därför kör vi lite extra passivitet. Den mesta rastlösheten och stressen tror jag beror på unghundstiden och är därför inte orolig.

Efter promenaden körde vi lydnadsträning på fältet med fokus på inkallning, platsliggning samt sättande. Dustin presterade riktigt fint och hade väldigt roligt. Fokus på vår lydnadsträning är att träna in momenten med lek och göra lydnaden till något roligt vi gör tillsammans. Förutom detta tränade vi även kontakt och linförighet. Vi kommer den närmaste tiden att utöka lydnadsträningen något då Dustin älskar att arbeta samt verkar mogen för något högre krav. Dock ska allt ske med glädje och lek samt utan krav än så länge.

När vi väl kom hem var det tydligt att Dustin inte skulle gå att torka ren, så det vara bara att hoppa in i duschen med honom. Han verkade tycka att det var lite mysigt att bli tvättad och var så snäll och lätthanterlig. Det har tidigare inte varit något problem att tvätta honom, men han har inte tyckt att det varit det roligaste man kan hitta på. Att bli torkad med handduk har däremot alltid varit killens favorit sysselsättning. Han riktigt njuter av att bli ompysslad och vill aldrig att man ska sluta. Dock avslutade han det hela med att som vanligt hoppa upp i vår säng och rulla sig i sängkläderna för att bli riktigt torr.

Blodspår och promenader

Den träning som tagit upp den mesta av tiden på landet har varit blodspåret. Tanken är att vi ska gå upp i anlagsprov veckan efter att Dustin blivit 9 månader om det är barmark. Därför har vi legat i när vi haft så bra möjligheter att träna på olika underlag och med olika spårläggare. Spår på anlagsnivå klarar Dustin utan problem så vi har gått vidare till svårare problemlösningar. För att vi ska få så bra inlärning som möjligt läggs de svårare spåren till en början med kortare liggtid för att Dustin ska fokusera på problemt och lösa detta till en början. Den ökade svårigheten på spåren har bestått av tappter och återgångar, förvillande spår, längre bloduppehåll samt svårare terräng. Dustin har klarat denna stegring enormt bra och visat matte vilken fenomenal spårhund han är. Därför har vi ökat liggtiden igen så att den passar öppenklass. Nu tar vi ett uppehåll under en dryg vecka så att intrycken får smälta och att vi får komma igång med övrig träning också.

Förutom blodspår så har vi även passat på att vara ute i den härliga naturen på landet. Det fina med naturen hos mina föräldrar är att den är så varierande med allt från tät skog, kalhyggen, ängar och fält, mossor och vattendrag. Trots att jag nu hunnit promenera med tre hundar på landet så hittar jag ständigt nya slingor eller speciella platser då vi är ute. En sådan plats är mossen som ligger en bit in i skogen. Det är en väldigt liten mosse med sankmark och tuvor, omgiven av hällar klädda med mossa och lav. En otroligt lugn och fridfull plats att sitta ner och njuta av naturen. Det är även relativt öppet kring mossen men kuperat med stora flyttblock vilket gör det till en rolig lekplats. Jag och Dustin roade oss bland annat med lite kurragömma, bus och godissök bland blocken.

Ytterliggare en plats vi alltid besöker på landet under våra strövtåg är lämningarna efter en fornborg som finns på markerna. Dustin tycker alltid att det är så roligt att klättra upp för borgberget och sedan springa runt på lämningarna efter muren runt vallgraven. Dessutom kan man gå åt de flesta håll från ruinen och komma ut på någon av alla de stigar vi brukar gå så Dustin förknippar platsen med att vara ute länge och hitta på skoj.

Jul & Nyår

Så var ledigheten slut och vi är tillbaka från landet. Till följd av dåliga uppkopplingsmöjligheter hos mina föräldrar så har bloggen blivit lite lidande under helgerna, men jag tänkte ändock uppdatera er lite om vad vi haft för oss.

Jul och nyår har som sagt spenderats på landet med trevligt sällskap. Det har därav blivit många promenader, blodspårande, lek och en ansenlig mängd fika. Dustin firade sin första jul och fick glatt öppna paket precis som vi andra. Han blev mäkta bortskämd då alla gav honom minst ett paket. Förutom roliga leksaker i paket så fick lill-killen även lite julmat som slank ner i ett nafs.

Allt firande var mycket spännande för Dustin men vi hann även med dagliga aktiviteter tillsammans, så han sov djupt varje kväll.