Lång tystnad...

Här har det tyvärr inte varit mycket aktivitet på länge. Har haft fullt upp med väldigt tung belastning på alla fronter.

Min psykologutbildning är inne på en av de tyngsta perioderna och kräver mycket närvaro samt läsande. Dustin har därför blivit en stadig gäst på institutionen och gräsmattorna utanför föreläsningssalarna har blivit vår träningsplan. Dock kan jag se denna förändring som en stor fördel. Dustin har nämligen vant sig vid mycket liv och rörelse, såsom cyklar, barn, oljud och studenter som vill klappa honom. Han är nu van vid att ligga och vänta när matte måste tala med kurskamrater eller ordna annat studierelaterat.

Instruktörsutbildningen går mot sitt slut och de avslutande uppgifterna är allt annat än lätta. Bland annat ska examensarbete, klickeruppgifter och praktik avslutas. Men snart är jag diplomerad instruktör så jag ser med förväntan fram emot den närmaste tiden.

Träningen med Dustin fortsätter om än mindre fritt på grund av extremt tidiga morgnar samt inrutade dagar. Vi har avslutat Hundmöteskursen för Eva, vilket var en av de största händelserna för oss. Dustin och jag utvecklades enormt under denna tid och jag ska redogöra närmare för upplevelsen senare. Vi kör på med det vanliga och har ökat på lydnadsträningen ytterligare. Fysträningen går även bra med löpning och klövjning. Dock har det blivit en aning mindre då jag skadat foten igen och under en period knappt kunnat gå.

Förutom allt detta har det även varit fullt upp på ytterligare sätt, men det berättar jag om senare.

Nu ska vi i alla fall åka och hämta husse för en lugn hemmakväll. Dock lär jag väl somna tidigt i och med att uppstigning numera är mellan fyra och fem på morgonen. Vad gör man inte för det man brinner för.