Solen värmde på promenaden

Idag var det härligt att gå ut på förmiddagen, det var soligt. Dock lerigt och blött men solen gjorde en så otrolig skillnad. Vi begav oss därför åter igen ut till Alby, Tyresö. Vi fick mycket träning gjord - lydnad, passivitet, skott, kontakt och mycket mer. Dessutom hann vi med att busa järnet. Härligt att bara ge sig hän ibland och ha roligt. Solen och buset fick inte bara Dustin att må bra utan även mig. Strålade riktigt när jag kom hem för att jag mådde så bra.

Dagen ägnades helt enkelt som så många andra åt min underbara lilla kille. Men jag fick verkligen veta att han inte är så liten längre. Först fick vi köpa ny sele för långlineträningen då han vuxit ur den gamla. Därefter fick jag ytterligare känna på att han har vuxit då vi träffade en trevlig schäferhane i skogen som var fyra år och Dustin var större än honom. Visst, han var inte den största schäfern jag sett precis men det sa en hel del om hur fort tiden går ändock. Detta fick mig att uppskatta tiden med Dustin än mer. Tiden går så rasande fort men när vi leker, tränar eller promenerar så lugnar sig tempot och allt blir lite mer behagligt. Det är sannerligen en lycka att få dela sitt liv med min lille skrutt.